schnauben
German (Berlin)
/ʃnaʊ̯bən/
verb-weak
Definitions
- (intransitive) to snort, to pant to breathe loudly
Etymology
Inherited from Middle High German snūben.
Origin
Middle High German
snūben
/ʃnaʊ̯bən/
Inherited from Middle High German snūben.
Middle High German
snūben